Igår skulle jag och Hanna gå till Thai Moon Kitchen och käka lite god thaimat. Vi körde runt i stan för att hitta parkering, och när vi väl fann en så var det en bit att gå till parkeringsautomaten. Men när vi väl hittat den, betalt 50 kr för två timmar och promenerat tillbaka den långa biten till bilen så såg vi fram emot mumsig middag. Men tji fick vi. Stället var stängt på just måndagar. Skit tänkte vi och fick leta nåt annat ställe att käka på.
Efter att ha tittat på diverse menyer så gick vi förbi en indisk restaurang utan meny. Vi borde ha blivit avskräckta där, men jag vet inte; vi kanske blev lockade av spänningen. Vi bestämde oss för att testa och gick ner till restaurangen.(Jag nämner inga namn ifall de emot all förmodan bara hade en shitty day.) Vi möttes av en avmätt kille som stod bakom bardisken. Vi sa att vi ville sitta här och äta, och han nickade med huvudet in emot restaurangen dit vi kunde ta plats. Lite osäkra gick vi in och valde ett ledigt bord.
Belysningen var ungefär som i ett provrum, men vi tänkte att det inte gör så mycket, bara maten är god.
Menyerna kom in och vi bestämde oss för att dela på två vegetariska rätter..
Maten kom in efter ca 40 minuter och det smakade hyfsat gott ändå. Det var rätt snålt med ris, så jag blev inte riktigt mätt, och försökte haffa servitören och beställa ett naanbröd.
Tre indier stapplade in och satte sig i bordet bredvid.. En av dem fyllde år och fick dagen i ära en fin present av sina generösa kompisar; en ask med Toffifee.
De beställde sin mat, maten kom och de åt upp. Ännu hade jag inte sett röken av mitt beställda naanbröd.
Någon av de tre indierna hade tydligen beställt ett extra naanbröd, för in kom servitören med ett bröd till dem. Och ett till, och sedan ett till. Men JAG hade FORTFARANDE inte sett röken av mitt naanbröd..
Jag lyckades få ögonkontakt med en dam som stod bakom baren och sa igen att jag ville beställa ett naanbröd. Så efter ca en kvart fick jag mitt efterlängtade bröd.. nedslängt på bordet.. Det var gott.
Men efter denna upplevelse; min första känsla av rasdiskriminering så ville vi betala och gå. Men ingen kypare gick att få ögonkontakt med… De satt nämligen och åt!!?
Vi gick fram till bardisken, de lämnade sin tallrik och vi fick betalda vår mat. Söta Hanna övervägde att lämna dricks.. Hehe. Big nono. Ingen dricks här inte!
Ja som ni förstår var det ingen lyckad kulinarisk upplevelse.
Men jag och Hanna har det kul och trevligt under vilka omständigheter som helst.
Det är en grym vänskap det!
.jpg)
.jpg)
