Jag och Peter Jöback

Idag ÄNTLIGEN var det dags för den efterlängtade konserten med Peter Jöback.

Dagen började lite kaotiskt då jag fick ett sms av Marina som jag skulle gått med då hon låg nedbäddad sjuk i sin säng. Så jag ringde min härliga kompis Jim, som trots en svår bakfylla orkade följa med. (Vem tackar egentligen nej till en kväll med Jöback??!!)
Konserten var ljuvlig (såklart). Han hade kunnat sjunga låtar om kiss och spyor, och det hade inte spelat någon roll; killen har en röst av guld, och han är HEEELT fantastisk.
Efter konserten signerade han skivor, och jag fick ta en bild med honom *lycklig*